Ensamhet handlar inte bara om att vara ensam. Läs om social, emotionell och existentiell ensamhet, hur den kan påverka måendet och vad som kan hjälpa.
Ensamhet handlar om mer än att vara ensam
Folkhälsomyndigheten beskriver ensamhet som en situation där de sociala relationerna inte motsvarar det man önskar. Det kan handla om hur många kontakter man har, men också om relationernas kvalitet. Att vara ensam en stund är däremot inte samma sak som att uppleva besvärande ensamhet.
Tre former av ensamhet
Folkhälsomyndigheten skiljer bland annat mellan social ensamhet, emotionell ensamhet och existentiell ensamhet. Social ensamhet handlar om brist på nätverk eller sammanhang. Emotionell ensamhet handlar om att sakna en nära person att dela tankar och känslor med. Existentiell ensamhet är en djupare känsla av att inte riktigt bli förstådd eller att stå ensam inför livets svåra frågor.
När ensamhet påverkar måendet
Långvarig ensamhet är förknippad med psykisk och fysisk ohälsa. Den kan både vara en följd av att man mår dåligt och samtidigt göra situationen svårare. Därför är det viktigt att inte se ensamhet som ett personligt misslyckande.
Varför kan ensamhet uppstå?
Flytt, separation, sorg, pensionering, arbetslöshet, sjukskrivning och förändrade vänskapsrelationer kan påverka det sociala nätverket. Även ångest eller depression kan göra att man drar sig undan. Ibland förändras helt enkelt livet snabbare än relationerna hinner göra.
Vad kan hjälpa?
Små återkommande sammanhang kan vara en bra start. En promenad med samma person varje vecka, en förening, en kurs eller en aktivitet där man träffar människor regelbundet kan ge fler naturliga kontaktytor. Målet behöver inte vara många vänner utan relationer som känns meningsfulla.
Om det känns svårt att ta kontakt
När man redan känner sig ensam kan det vara lätt att tolka ett uteblivet svar som ett bevis på att ingen är intresserad. Försök därför göra kontakten konkret och lågtrösklig: fråga om en fika, en promenad eller en specifik aktivitet.
Sök hjälp om ensamheten blir övermäktig
Om ensamheten hänger ihop med depression, stark oro eller att vardagen inte längre fungerar kan vården vara en viktig väg vidare. Du behöver inte först skapa ett stort socialt nätverk för att få hjälp.
Små steg som kan göra skillnad
- Hör av dig till en person du känner dig trygg med.
- Välj en återkommande aktivitet där samma människor dyker upp.
- Säg tydligt vilken typ av kontakt du saknar.
- Ge relationer tid; närhet byggs ofta genom upprepade möten.
Vanliga frågor
Är det samma sak att vara ensam och att känna sig ensam?
Nej. Man kan uppskatta egentid och samtidigt ha ett rikt socialt liv, eller vara omgiven av människor och ändå känna sig ensam.
När det är dags att söka hjälp
Mående.se ger allmän information och ersätter inte medicinsk bedömning. Om besvären är ihållande, blir starkare eller gör det svårt att fungera i vardagen kan du kontakta vården. Du kan läsa mer om psykisk hälsa hos 1177 och hos Folkhälsomyndigheten.